Välvilja
Bjorn Larsson
s., dallo svedese
Festivaletteratura benevolenza

Välvilja är ett av de mest generösa och människovänliga orden i det svenska språket. I välviljan, önskan att vilja andra människor väl, ryms en hel etik som borde ligga till grund för mänsklig samvaro; det är att fria snarare än fälla, att vara förstående snarare än fördömande, att hjälpa snarare än stjälpa. Däremot innebär välvilja inte att stryka andra medhårs, att vara inställsam eller att stillatigande se på när andra begår brott eller övergrepp. Det fina med välviljan är att den också kan vara kritisk och uppfordrande, under förutsättning att man vill den andra människans bästa, trots allt, i vissa fall till och med emot hennes egen vilja. Välviljan består inte i att vända andra kinden till eller älska sin fiende, men det är att önska att ens fiende kunde vara ens vän.

Tyvärr har välviljan, precis som dess nära förbundna, ”snällhet” och ”godhet”, fallit i vanrykte och kommit att förbindas med naivitet och dumhet. « Ce qui est laid dans notre monde, skrev Albert Cohen, c’est qu’il ne suffit plus d’être gentil ». Desto större anledning att påminna om att välvilja kräver mod, inlevelseförmåga och civilkurage och att den, tyvärr, är en bristvara i den här världen.

Benevolenza è una delle parole più generose e solidali della lingua svedese. Nella benevolenza, il desiderare il bene delle altre persone, è insita un’intera etica che dovrebbe essere alla base della convivenza umana; significa assolvere invece di condannare, essere comprensivi invece di emettere sentenze, aiutare invece di osteggiare. Benevolenza non è però lisciare il pelo agli altri, essere acquiescenti o assistere in silenzio a reati o soprusi. L’aspetto più positivo della benevolenza è che può essere anche critica e incalzante, a condizione che miri al bene dell’altro, nonostante tutto, e in certi casi addirittura contro la sua stessa volontà. La benevolenza non consiste nel porgere l’altra guancia o amare il proprio nemico, ma significa desiderare che il proprio nemico possa essere amico.

Purtroppo la benevolenza, esattamente come i suoi parenti più prossimi, bontà e gentilezza, è caduta in discredito, finendo per essere associata all’ingenuità e alla stupidità. «Il brutto della nostra società odierna», ha scritto Albert Cohen, «è che non basta più essere gentili». Un motivo in più per ricordare che la benevolenza richiede coraggio, empatia e coscienza civile e che, purtroppo, in questo mondo è una merce rara.



Festivaletteratura

con il sostegno di

Festivaletteratura